Nasdaq-1.14%
Stockholm
-0.36%
-0.36%
Den 21 nov var det precis ett år sedan börsen vände upp. Under det året har OMX PI stigit med 72,4%
Är detta då en mycket hög siffra? Det talas om att börsen gått upp rekordsnabbt, för mycket och att det måste komma en rekyl. Jag har tittat på det här och kan konstatera att börsen rört sig uppåt helt normalt.
Bedömningen grundar sig på följande jämförelser.
Mellan 8 okt 1980 och 11 aug 1981, dvs under 10 månader gick börsen upp 84,6%. Den 11 aug kom en rekyl på -13,4%
En uppgång som slår vår nuvarande med råge är den från 27 april 1982 och ett år framåt. Då gick börsen upp 120% med den enda största rekylen (en vecka) på -6,1% på hela året. Börsen fortsatte stiga efter den 27 april 1983.
Under 1 år från 14 okt 1985 steg börsen 92% också det utan några större rekyler. Den 14 nov 1986 dvs efter ytterligare en månad hade börsen gått upp 105%. Då kom en rekyl på -19,1%
Uppgången 8 okt 1992 till 8 okt 1993 var 103,6%. Det var efter en börsnedgång aug 1989 till okt 1992 på -51,6% dvs mindre nedgång än den vi hade juli 2007- nov 2008: -58,7%. Börsuppgången 1993 fortsatte utan egentliga rekyler efter 8 okt till 31 jan 1994 då den nådde +142%. Först då kom en rekyl på futtiga -15,4%
Vad kan man då säga om det största börsfallet de 32 dagarna 25 sep till 27 okt 2008? Var det fallet rekordartat? Börsen föll då 32%. Under 30 år så är det ändå bara det näst snabbaste börsfallet. Det slås av de 33 dagar 8 okt till 11 nov 1987 då börsen föll 38,4%.
Ovanstående fakta stöder bedömningen att nuvarande börsuppgång på intet sätt är ovanlig eller extrem. Särskilt med hänsyn till att vi hade en konjunkturnedgång som toppades av en finanskris. Börsen pressades alltså ned alldeles ovanligt mycket. Jag vill med detta inte spå något om framtiden, det får var och en göra. En aktuell fråga är dock att de stödpengar som gått ut på marknaderna måste uppvisa effekt och att pengarna måste återbetalas så småningom. Alla förväntar sig således att företagen kan uppvisa en ökad försäljning.
Kommentarer
En mycket väsentlig undersökning som på ett tydligt sätt slår hål på sommarens och höstens ständigt återkommande citat "det har gått upp för snabbt på för kort tid". Detta är exakt vad jag syftade på i veckans TA-krönika.
http://www.redeye.se/kronika/31645
Precis. Jag såg Din bra krönika och ville komplettera den.
Hälsningar
Richard A
Intressant läsning, ska låta Avanza Zero jobba vidare ;)
elitklass på denna blogg
Instämmer helt å hållet med Gap2.
Elitklass.
Bra skrivet och förbaskat intressant.
Superb blogg! Jag instämmer helt och hållet med ditt resonemang.
Väl mött...
Mycket bra skrivet. Det kanske var onödigt av mig att köpa lite bear idag?
Det är inte alltid historien visar framtiden.
Rickard,
Bra jobbat, härligt med folk som ser sammanhang och stora bilden.
Så trött på folk som påstår att en rekyl är nära utan grund. Men självklart någon gång går det ner och säger man att börsen kommer att gå ner tillräckligt länge så får man ju rätt.
Tittar man på OMXS30 från 1980 så står ju år maj 2000 till april 2003 en stor nerskala men det har byggts upp fint sen dess så dippen som vi har bakom oss är inte så onaturligt och uppgången är också som du skriver på sin plats och ingen anledning att vänta på en "oväntad" rekyl.
Rekyl blir det men det är som det är det (som vi säger i värmland!)
Ha en bra dag,
Shahram
Ha en bra dag,
Shahram
Mycket, mycket intressant! Jag har också undrat över historiska rallyn men tyvärr saknat rådatan!
För oss utlänningar startade dock det senaste rallyt senare än i Stockholm. I USA (Dow Jones) kom botten först 9 mars-09 och sedan dess har indexet klättrat nästan 60 %. Helsingforsbörsen bottnade 4 mars-09 och har sedan dess klättrat 53 %. Helsingfors hade dock en topp redan i mitten på september efter drygt 61 % på ett halvår.
Nu ändrar detta inte din poäng i grunden, men det är först i vår vi kan göra vår ettårs-studie.
Sen kan man förstås tillägga att vi nu har en historisk belåning vi aldrig sett tidigare, att vi nu är uppe i en finanskris och att den tillväxt vi ser fortfarande är minimal. Det är dock en annan analys.
Intressant att se att uppgången är långt ifrån unik i ett historiskt perspektiv. Eftersom vi nu upplever de största stimulansåtgärderna i fredstid så har jag personligen mycket stora förväntningar på detta rally, även om jag fortfarande har svårt att se logiken...
Jag rekommenderar Peter Schiff pa www.youtube.com som jag vet manga tittar pa.
Han forklarar denna uppgang med att centralbankerna sankt rantorna till nara noll och sedan gett bankerna obgransadat med pengar.
Svenska Riksbanken har alltsa fyrdubblat penningmangden (inte i sedlar och kronor) utan i elektroniskt lan till SEB och Swedbank.
Borsupgangen ar ren inflation enligt Schiff.
Jag har som bekant helt missbedomt borsuppgangen sedan i mars, men gjort detta med ungangspunkt av fundamenta.
Men den nu aktuella borsuppgangen styrs inte av fundamenta (resultat-hojningar, hojda utdelningar o.s.v.) utan ett svar pa Centralbankernas agerande (ren inflation).
Men Riksbanken i Sverige tar inte hansyn i borsuppgang, hojda el-priser, hojda bensinpriser, hojda hus-priser o.s.v.
Det enda man koncentrar sig pa ar konsumentvarornas uppgang.
Det ar i detta ljus man skall se att Riksbanken gjorde en uppmarksammat rante-hojning som man sedan rattade till och bad om ursakt for.
Det var Statistiska Centralbyran som raknat fel pa sko-priserna.
Det blev fel pa priserna pa Nike-skorna och det fick Ingves och compani att hoja rantorna.
Aktierpriserna och huspriserna far ga hur de vill. Det bekymrar inte Riksbanken.
- Vi har inte mandat att ta hansyn till det, sager herr Stefan Ingves, hogste ansvarig for inflationsbeskamningen i Sverige.
Många företag lånar mindre och konsumenterna lånar samtidigt allt mera för att klara sin konsumtion. Men en sådan ekvation går förstås aldrig att få ihop i längden utan kommer enbart allt leda till ännu mera elände framöver.
Lånefesten fortsätter och den skapar lånebubblan igen. Det blir en tidsfråga när den spricker?
Varnar för börsmarknaden!
En gemensam nämnare för alla perioder du mämner (undantaget 1985-86) är att de innefattas av tider då Sverige har skrivit ner värdet på sin valuta. Vi devalverade både 1981 och 1982 och släppte kronan fri 1992. Nergången förra året skedde samtidigt som kronan rasade och uppgången har skett med en stärkt krona. Detta skiljer årets uppgång från de tidigare och gör den måhända än mer spektakulär. Jag är rädd för att det vi ser nu är en ny lånebubbla men det återstår att se.
Att Stockholmsbörsen bottnade redan i november ifjol, kanske också ska ses i ljuset av SEK-kursen i vintras? Stockholmsbörsen var i våras ca 15 % bättre än resten av världen och det matchade ganska väl valutaförsvagningen.
Det visade sig att mitt inköp av björnar igår var lyckat.
Richard,
Det är givetvis en intressant och korrekt iakttagelse du gjort. Rörelser som den vi nu sett förekommer, i bägge riktningar kan ju tilläggas.
Ur ett analytiskt perspektiv kan man kanske tillägga ett par kommentarer som relaterar till detta. Det mest intressanta torde ju för de flesta vara om slutsatsen är att det här rallyt är befogat och om det har förutsättningar att fortsätta, etc.
Tittar man närmare på den makroekonomiska omgivningen vid de rallyn du nämner så finner man genast att den sett påtagligt olika ut vid dessa tillfällen. Skälen till varför börserna i fasen innan befunnit sig på lägre nivåer varierar ordentligt, liksom den fortsatta realekonomiska utvecklingen.
Verkligheten låter sig dessutom svårligen jämföras från fall till fall, den är för komplex för att låta sig fångas i vad som alltid är förenklade modeller.
Den nuvarande finanskrisen är detdärför givetvis också svårt att hitta paralleller till. Ett exempel tycker dock förtjänar att nämnas.
Sedan Japan drabbades av sin bankkris i början av nittiotalet har börserna där haft flera rallyn av den storlek vi nu sett på de västliga börserna sedan i mars. Som bekant har samtliga har visat sig vara bear market rallys.
Och jämför man utvecklingen i det japanska fallet med den i USA - och alltså inte i Sverige, nota bene - så hittar man, trots många olikheter, också alltfler likheter.
Kraftiga likviditetsinjektioner i banker som inte tilläts gå omkull, kraftiga offentliga underskott med en allt ökande statsskuld, nollränta och påföljande deflationistiska tendenser. Och ännu idag kategoriseras bankerna där ofta som 'zoombie banks'; dvs kreditgivningen fungerar mycket illa.
Jämförelsen haltar således på en del viktiga områden, men likheterna börjar bli oroväckande många.
För egen del anser jag nog att det ännu är för tidigt att dra några bestämda slutsatser om börsutvecklingen framöver, om detta är ett bear market rally eller ej.